Du behöver inte läsa..
men jag måste skriva av mig..
Jag är en person som är väldigt känslig, om en person kollar surt på mig så kan jag bli jätte ledsen över de..
Dom senaste månaderna har jag börjat tänka mer och mer på hur jag ser ut, jag har fått jätte dåligt självförtroende och även om mina närmaste vänner säger att jag är fin kan jag inte ta åt mig.
Det är som att det finns två olika personer inom mig en säger att jag ska ta åt mig av det bra och stänga ute det dåliga och det andra sidan säger att komplimangerna jag får bara är bullshit dom säger så bara för att jag ska va glad.
Jag älskar verkligen att få komplimanger det är bland det bästa jag vet, men just nu kan jag inte ta åt mig, vet inte vad det är för fel på mig.
Jag gillar inte hur jag ser ut, jag är inte smal, jag har inte perfekt hy och nej jag är inte som alla andra och det kommer jag aldrig att bli. Om jag tänker efter så är jag ganska glad att jag inte är som alla andra för då hade jag inte varit den sanna jag är idag?
som ni märker så har jag till och med humörsvägningar i texten först jätte negativ och sen börja jag bli postiv..
Thats me..
du vet vart jag finns bästavän, bara att ringa eller smsa. anytime, var som helst så kommer jag!
jag älskar dig<3